torsdag 1 december 2011

Att längta

Ibland kommer det över en. Längtan till livet hemma i Örebro. Speciellt lite extra nu när vi har besök hemifrån. Plötsligt blir hemma på Birgittagatan väldigt tydligt för mitt inre och jag undrar vem som hasar över mina golv. Vinterrusk och stickade koftor hamnar i mina tankar när jag ligger svettig och klibbar fast mot solstolen.

Tittar in på jobbets internsida varje vecka och försöker hänga med i vad som händer men bilden blir inte riktigt komplett. Hur mår alla? Hoppas bra! Likadant är det med Facebook. Man kikar in och tar del av vänners uppdateringar. Fattar ibland att något har hänt men inte riktigt vad alla gånger. Familjen, släkten, vänner, kören, kollegor. Jag längtar efter er och hoppas att ni har det bra. Är långt borta helt enkelt. Långt, långt ifrån.

6 kommentarer:

  1. ....och vi längtar efter dig/ Linda R

    SvaraRadera
  2. Jenny! Jag längtar så efter dig! Jag tycker det är så tomt utan dig. Ingen som slänger sig ner i min besöksstol och säger: Gu vad varmt det är och sliter av sig sjal, jacka och ja gud jag vet vad:) och sedan i nästa andetag frågar: Vad ska jag göra nu? Har du nåt åt mig?!
    Jag läser din blogg ofta och jag håller mig uppdaterad och jag ser att ni har det bra, det är gott, men det får gärna bli sommar snart och då hoppas jag att ni kommer hem! Stor kram!

    SvaraRadera
  3. Ja, tänk vad långt borta ni är. Men framför mig kan jag se er tydligt, dina händer Jenny, din pigga blick och all den kärlek som den utstrålar. Och dom små, som man saknar så. Deras små spralliga ben och armar, Moas leende med de små skrattgroparna och Klaras blå stora ögon. Så tydligt finns ni, att det nästan känns som att jag kan ta på er med mina händer. All kärlek och trevlig helg!

    SvaraRadera
  4. Här längtar vi också! Men tänk snart är det väl halvtid i Perth? Vips så är ni på hemmaplan igen... och längtar tillbaka till Australien istället ;) Ta vara på tiden och njuuut! Ha en skön helg! Puss & kram

    SvaraRadera
  5. Men nära oss!!! Å det tycker VI om. Väntar på fler spontanbesök här på berget, var är ni?!? Kram / Jane

    SvaraRadera
  6. Sitter på jobbet och borde verkligen fokusera på det istället men så fastnade jag här. Så fin beskrivning på hur det kan kännas när man känner sig långt borta från sin egentliga vardag. Vem hade trott att man kan sakna känslan av iskall blötsnö i ansiktet som blivit slask innan den ens nuddat marken? Så blir det ändå när man lever med 300 soliga, svettiga dagar om året. Fantastiskt modigt att våga sig ut så där med hela familjen så hurra för det! Hoppas att ni får en jättefin jul och ett härligt nyår downunder :). Stora kramar till dig och familjen fina kusin

    /Sara i vintrigt Stockholm

    SvaraRadera