Vinter i blå bergen

 

 

Tänk vilken skatt vi har så nära närkeslätten. I stan smälter snön och 2 mil bort är det full vinter och jättefina skidspår. Idag var jag rätt så ensam här uppe men det har också sin tjusning när det är sol och nästan vindstilla. I lördags var vi flera ute och skidade och grillade korv och njöt av den varma solen. Det känns att den är på gång nu. Våren. Men innan den slår till passar vi på och kör 90 mil norrut för att fira påsk och hälsa på Nils. Hoppas på fina dagar och ännu mera skidåkning!

Glad påsk önskar jag dig som tittar in här!

                                              

Vårdagjämring

Nu är ljuset tillbaka iallfall även om kylan nästan känns som ett hån. Efter att ha levt i Australien med precis motsatta förhållanden så är det väldigt påtagligt när man lever i den här delen av världen att det är väldans många månader av kyla och mörker. Lite för många....Vi är många som går omkring och bannar det här vädret, det blir samtalet runt lunchbordet, längtan till något annat, att nu får det vara nog, vi är lite olyckliga, trötta på synen av frusna hundbajsar, skräpiga gator, fula bruna ishögar blääää...men livet är ju här och nu idag och då vill man ju gå omkring och känna att man trivs. Så hur ska man göra då? Jag lägger mig på sängen, blundar och tänder lampan rakt i ansiktet. Det blir varmt och jag ser solen, sommaren och gröna blommande ängar. Tids nog kommer det. Så länge får vi njuta av att tex. fika på stan, äta god mat och dricka vin med vänner, sätta fröer, åka skidor, planera hur trädgården ska se ut...

 

så här anskrämligt är det just nu på baksidan men det passar ju för övrigt i denna jämmertid...

Ljusterapi

Lika mycket som jag längtar till våren älskar jag detta. Snö, solsken och skidor. Jag ensam på Hjälmaren. Framåt in i det vita. En sten med läläge. Kaffe och macka. På med skidorna igen och skida framåt. Meditativt, tyst och vackert.

 

Snart mitt i mars

Det står stilla, våren känns avlägset långt borta. Imorse var jag helt överygad om att min lediga förmiddag skulle vara solig och vårig och att jag skulle komma ut på en joggingrunda och få vårspritt i kroppen. Vad hände med vårvintern och takdroppet? Måste det kännas som vi bor i Sibirien? Det tänkta vårsprittet försvann upp med rullgardinen när snöflingor mötte min syn. Hur går det nu för de gula små blommorna som faktiskt kommit upp vid dagiset på väg till skolan när kylan biter tag igen? I natt ska det bli ner mot 20 grader kallt. Är det en ny istid på väg frågade Klara imorse, även hon uppgiven och trött. Det blev ingen joggingrunda denna lediga förmiddag utan istället ett skönt yogapass så kroppen blev ordentligt varm inifrån och ut. Roade mig sedan med att titta på fina bilder från förra året så här års. Då väcks längtan till varmare länder....

Little creatures goda öl den 13 mars 2012

Underbara Klara

Idag fyller hon 10 år. Solen sken idag som den gjorde då, dagen då hon föddes. Det var mödosamt men fantastiskt. Hennes blick var så klar, solen sken från klarblå himmel, visst skulle hon heta Klara. All trötthet, allt det onda försvann den stund hon kom i min famn. Så fantastiskt det var att få bli mamma till denna lilla skatt. Lika fantastiskt är det idag. Nu ligger hon och sover skönt i sin säng och hon var mycket nöjd med sin dag. Firade här hemma med italienska köttbullar i tomatsås med spagetti och schwarzwaldtårta med nära och kära. Det var bara en sak som fattades och det var moster Johanna...