måndag 16 april 2012

Uluru var är du?


Vi körde och körde och då såg vi något stort långt borta i horisonten. Uluru, där är du! Fast vid närmare titt och avstigning för fotografering så var det Mount Conner. Barnen tyckte det började bli tradigt med mil på mil men Nintendo, filmer och godis fick bli räddningen.


Glass och kisspaus. Klara tittade på skyltarna och undrade om Sheila´s var rätt ställe att gå in på. Ja för Bloke kan man översätta med snubbe så då kan väl Sheila översättas som brutta. Mammorna på Kensington( barnenes skola) skulle nog inte uttrycka sig så. Det är ett riktigt raggaraktigt uttryck. Likaså Bogans. Det kallas de som har sunkiga hus och lite halvruckliga verandor gärna med någon gammal sliten soffa på tre kvart och så lite övervikt och massa tatueringar...


Det är lika bra att tanka som sagt när tillfälle ges. Här stannade vi i Curtin Springs som var en stor cattlestation. Man kunde iallafall se några slags boningshus här men i övrigt utmed vägarna var det helt tomt. Inga människor, inga hus.


Så efter flera mil så såg vi äntligen Uluru i horisonten. Här började det bli lite mer trafik men fortfarande helt ödsligt runt omkring. Vi körde direkt in i Uluru-Kata Tjuta National Park fram till Anangu land, området som finns med på världsarvslistan. Vi började med ett besök på Cultural Centre där vi fick en bra guidebok över området, lite inblick i aboriginsk kultur och konst. Några aboriginska kvinnor målade tavlor där inne och vi tittade in i de gallerier som fanns. Det var fotoförbud inne på det området och även på vissa delar av berget. På de platserna var detaljer och formationer i berget heliga och känsliga och hade stort kulturellt värde och skulle upplevas där på plats och ingen annanstans.


 Från Cultural Centre körde vi ner till parkeringen nära och gick fram och kände på berget.



Anangufolkets önskan är att man inte klättrar upp på berget för att det är deras heliga berg och det var en självklarhet för oss att inte klättra. Sorgligt nog var det många som inte respekterade deras önskan och klättrade upp ändå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar