Försöker vara mindfull

I hemmets tysta vrå lyser ett ljus på köksbordet, satte sig mamman här vid datorn, ligger barnen och sussar gott i sina sängar, är mannen inte hemma och kommer inte tillbaka idag. Blixtnedslag i någon borrigg långt borta så han fick snällt åka dit. Det är sådant himla oväder i Perth! Regnet öser ner och det blåser utav tusan. I flera dagar har det varit halvdant väder nu och jag tappar gnistan lite. Världen är så mycket finare i solsken. Allt är lättare i sol. Men nu regnar det och det är bra för det är vattenbrist. Kvällens runda bort till bron gick som en dans i medvinden men tillbaka var det inte lika lätt. Långsamt framåt i halv storm som blev till regn och barnen på cykel fick nästan dra den trötta mamman framåt, hemåt och in i värmen.

Annat var gårdagens kvällspromenad utmed swan river i den mörka kvällen. Vågskvalpet från vattnet, susande palmer som vajade i vinden, månen som lös upp parken och min väg. Hittade southern cross stjärnbild där uppe i himlen som liknar ett kors som lutar lite bakåt och i sin tur ser ut att blicka ännu högre upp i det stora altet. Kvällsluften var ljummen och vinden fladdrade skönt i mitt hår. Lite varm så jag fick ta av jackan. Stadens alla tusen små ljus på andra sidan floden lös så fint. Syrsorna spelade och grodorna kväkte längs min väg. Några fåglar drillade lite vacker kvällssång. Gick där och njöt av de små ljuden, de små nyanserna och tyckte att livet var rätt gott men under kvällens runda var jag långt ifrån gårdagens känsla. Det var mer himla jädra motvind och pissväder, jag står inte uuuuut, varför gick vi ens ut? Det känns bra nu efteråt iallfall. Annars har jag haft en fin dag i Kings Park och träffat Marie och Pär och deras barn från Örebro som är här och semestrar. Trevligt att få träffa de här i Perth!