Jag ligger på yogamattan och ska andas tungt och långsamt. Händerna är placerade på magen och vid inandning ska man ha dragit in så pass mycket luft så att magen höjer sig och fingrarna går isär. Mina fingar nuddar fortfarande vid varandra och jag tänker att ska det vara så himla svårt att andas då. Kvinnan bredvid mig andas långsamt. Man riktigt hör hur luften strömmar in i hennes kropp så hela buken höjer sig. Det väser i hennes näsa. Jag gör ett nytt försök. Känner i min kropp och känner att jag är stel och jag tänker att jag ska slappna av. Blir något tyngre mot golvet, handflatorna uppåt vilandes mot golvet men benen känns inte bra. De har jag i en stretchposition som känns smått omöjlig. Fötterna ihop uppe vid rumpan, fäll sedan ut benen åt sidorna och sträck sedan ut innanlåren. Jag lägger ner benen raklånga mot mattan istället. Nästa andetag känns bättre och kanske att fingrarna ändå går isär litegrann. Det är skitviktigt att andas rätt. Kan nästan bli lite stressad av det. Kroppens alla celler måste få tillräckligt med syre för att hålla sig friska och mina som redan fått frispel en gång. Kanske har jag andats för dåligt? Ner med luften och ut med buken! Man vill ju hålla sig frisk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar