Eftertanke

Ibland tänker jag inte fullt ut, glömmer bort att se de små glädjeämnena. Som igår i det eviga regnandet då jag inte kunde komma på en endaste sak jag ville göra. Var bara fruktansvärt uttråkad och less. Och idag när jag läste en gammal klasskompis inlägg om hennes kämpartag inför kommande cellgiftsbehandlingar, ja då blir man påmind igen om livets bräcklighet. Det enda vi har är det vi har för stunden. Det kanske inte är världens bästa sommar men jag är frisk och mina nära är friska. Det finns så mycket att glädjas och vara tacksam över så vi ska unna oss och njuta av livets dagar. Bra att man blir påmind ibland.