Lite höst

Det är lite visset nu. Och blåsigt. Och regnigt. Promenad utmed vattnet, gå bort, gå hem. Solen tittade fram och sken på mitt huvud hela 11 kilometer och så fick jag skoskav på höger. Hur var din söndag eftermiddag?

Liva upp

På en annars så trist vägg på en baksida av ett hus mot en parkering där jag brukar parkera ibland var plötsligt hela väggsidan målad i en stor härlig bild. Tänkte att detta kunde vara något för Örebro kommun och skolor att anamma. Människorna på bilden har fått stå modell och är från området där parkeringen ligger. Bilden visar på härlig granngemenskap, barn, husdjur, cyklar, ja t.o.m. grillen har fått sin plats! En färgklick som livar upp, som gör staden vackrare, som gör människor gladare. Det vore väl något? Som open art fast lite mer permanent. Och när man tröttnar på motivet kan man bara måla över!

Kala(home)munda(forest)

Snirkliga vägar tog oss upp genom Perth Hills till Kalamunda som ligger en halvtimme från där vi bor. Familjerna B på cykeläventyr denna Anzacday då alla var lediga. Gröna, frodiga berg och dalar, vingårdar på sluttningarna följde våran väg och nu kan man se att det faktiskt börjar bli höst här. Lite annan typ av växtlighet just i det här området och ett och annat träd hade allt lite gula löv och några skiftade i rött. Så fint att se den där växlingen som är så himla tydlig hemma i Sverige. Med en temperatur på 26 grader kändes det mer som en svensk sommardag med klar hög luft. Vi körde ut i skogen och hoppade på cyklarna och cyklade en bit på Munda Biddi Trail som jag i en tidning läste skulle vara en av världens 10 bästa cykelleder. ( Undrar alltid hur sådana undersökningar går till?!) Hela Munda Biddi sträcker sig genom hela WA ner till Albany och är ca 90 mil lång. Tänker genast på Leffe, min cykeltokiga kollega att det här skulle han älska!

 Klara kämpade hårt med sin skruttcykel.

 Anton, Linus och Moa pausar.

 Full fart framåt.

Dagens cykling blev två varv i spåret. Första varvet var det lite stånk och stön från två tjejer då kedjorna hoppade och cyklarna var tröga men utför var det desto roligare. Sedan blev det lunch ute i det fria vid ett picknickbord mitt i skogen. Vi eldade för första gången sedan vi kom hit och stekte kött och grönsaker på stekhäll och gjorde smarriga wraps och det är ju så gott att äta ute. Andra varvet gick bättre, då hade kropparna mer energi och glada barn kom i full fart genom skogen.

Moa var trött och ville hellre gå än cykla så hon och jag tog en promenad i skogen. Vi plockade fina tallkottar som var enormt stora, studerade två stora svarta cackatoos högt uppe bland eucalyptusträden, lyssnade på skrattande kockaburror, hittade stora spindlar i stora nät och upptäckte en skrotbil som stod mitt ute i skogen.

Visst syns den ganska bra!

Det här med MTB är verkligen kul, lite som utförsåkning, alla kan hänga med, bara man tar det i sin takt. Fin sista dag på barnens höstlov och imorgon börjar termin 2.

Dagar i Sydney

Från outback och jordens röda lugn till storstad och liv. I Sydney bor 4,6 miljoner människor. Mitt i Sydneys äldsta stadsdel The Rocks bodde vi på sjätte våningen med fantastisk utsikt från vårt fönster. Så mysigt att ligga i rummet med släckt lampa, höra barnen snusa och ligga där och titta ut över staden, alla höga skyskrapor, alla upptända fönster, alla belysningar i olika färger. Och ingen kväll utan ett fyrverkeri någonstans i horisonten. På hotelltaket fanns det en pool och bubbelbad så dit ville barnen om kvällarna innan läggdags. Då var det fint att blicka ut mot operahuset åt ena hållet och Harbourbridge åt andra.

Sydney är lite som Stockholm med närheten till havet. Vi hade köpt resekort som gällde på både buss, tåg, och färjor så de använde vi flitigt. Det är lite kul att se sig omkring så, hoppa på en buss, kliva av där det ser trevligt ut. Åka tåg, åka färja, slippa tjat om att jag inte orkar gåååå.

Veckans djur och natur från Tawonga zoo. Alla barn älskar ju zoo så dit var resans första mål i Sydney. Tog färjan dit och gick en hel dag där och tittade på alla möjliga djur. Jag fotade mest blommor och en och annan krumelur.

Rund och go

               

Med operahuset till vänster.

Och här rakt framför oss kom glada nunnor med nyrakade huvuden halvspringandes upp till operahuset.

Men efter ett tags studerande av tusentals kakelplattor på operahuset så blev det lite trist tyckte Klara och ville gå vidare.

Våran hotellgata.

Man kunde titta på hajar och roliga fiskar på ett akvarium.

Strosa på stan.

Åka upp i sydney tower och kolla in stan ovanfrån. Härlig utsikt!

Åka tåg.

Gå i fina parker.

På Australia museum tittade vi på massa roliga saker och en jätteintressant utställning som hette Yiwarra Kuju: the Canning Stock Route. Den handlade om Aboriginernas upplevelse av att leva i regionen runt the Canning Stock Route som var en av de tuffaste och mest avlägsna boskapslederna som fanns i Australien. Man fick ta del av hur de arbetade och bodde, hur deras konst kom till. Vi tittade på filmer, fick se ceremonier och danser och konsten var fantastisk. Vilka vackra tavlor! 97 målningar fanns att begrunda. Vi hade att göra.

Barnen ritar aboriginsk konst på bomeranger. De tyckte det var roligt att rita symboler, mest prickar!

Operahuset i eftemiddagssol. Vi blev kaffesugna där uppe på taket och gick till närmsta ställe som var ett french patisserie med de mest ljuvliga bakverk....

 Vad skulle man bara välja av alla godheter?

Klara blev sjuk, krasslig i magen och det blev en em. inne på hotellrummet med lyxigaste fikat. Barnen tittade på film och vi passade på att se oss omkring i kvarteret.

 Vi hamnade på en gammal pub som funnits där i alla tider och tog en öl.

 Fortsatte promenaden ner mot vattnet och fick se bron från andra sidan.

På hotellet där vi bodde väntade en herre på det här kryssningsfartyget som hade Hawaii som slutmål 23 dagar senare.

 Fin Johan i kvällssol.

Operahuset i solnedgången.

Från hotellfönstet.

Lilla filosofen sitter i väntan på färjan med sitt anteckningsblock och skriver ner sina upplevelser. Underbar läsning!

Sista dagen i Sydney tog vi färjan till Watson Bay och gick utmed kustlinjen en liten sträcka, innan vi hoppade på bussen som tog oss till Bondi Beach.

Det har ju sin charm att vara i en storstad och få känna lite liv och puls, titta på människor och njuta av atmosfären. Alldeles nöjda lämnade vi ett soligt Sydney och flög hem till Perth.

Skönt att komma hem också!