Det blir inte alltid som man tänkt sig

Måndagkvällen som skulle bli middag för Johan på hans födelsedag. Grillade lammkotletter och stekta potatisklyftor med färsk rosmarin. Stå där ute och grilla, säsongen har ju dragit igång nu.( Igår hade vi över 30 grader varmt). Men, strax innan klockan fyra när mannen brukar komma hem från jobbet började Moa klaga högljutt igen över ont i benen och magen, runt bröstkorgen och allt var allmänt fel. I lördags fick hon penicillin pga. infektion i kroppen men den medicinen verkar ju ha hjälpt föga när alla symptom fortfarande finns kvar. Trött och ledsen Moa åkte iväg med Johan till sjukan så fort han kom hem från jobbet. Strax före kl åtta fick jag ett sms där han skrev att hon troligtvis har en släng av lunginflammation och att hon ska byta medicin. Nu väntar de på provsvar och vi väntar på de! Lillhjärtat får uthärda. Ingen middag i magen än.

Nyss gick jag ut och drog igång grillen och när jag kom ut nästa gång med allt kött så hade grillen slocknat och gasolen var slut. Jag med..... Fasen vad störigt. 1,7 kilo lammkotletter i bunken och jaaaa, det var bara att gå in och ställa sig sig vid spisen och steka kotletterna i den där himla stekpannan och sedan vips in i ugnen med de. Nu ligger de där inne och blir säkert svintorra och kommer bara smaka kofta. Potatisklyftorna skulle jag bara koka lite lätt innan jag skulle steka de med den färska rosmarinen(snodd från grannens häck!) men synd  var ju att jag glömde bort att jag kokade potatis och när jag kom på det en bra stund senare, ja då var den väldigt klar.....Myntasåsen blev bra iallafall. Och tårtan. Sockerkaka, mosad banan, diverse bär från frysen, massa grädde och jättestora jordgubbar. Klara har dukat sååå fint och förberett meny och allt. Näe, nu får de komma!

Vi är hungriga